Diskussion:Aftonbladet

Uppdrag

Aftonbladets uppdrag är att nå den stora publiken.

På uppdrag av vem?

Aftonbladets uppdrag är att dupera allmänheten. Har du någonsin sett en ledarsida eller kolumn återspegla Palestina/Israel-konflikten på ett objektivt sätt? Dessutom fullkomligt lyser texterna av anti-amerikanska direkta felaktigheter och faktaförvrägningar och utelämnanden.

Kan du ge oss några exempel på detta? torvindus 28 februari 2006 kl.04.01 (CET)

Det ska jag med glädje göra.

Aftonbladet var dem största pro-Nazistiska tidningen i Sverige under första halvan av andra världskriget. Först när de såg att Nazisterna inte skulle lyckas blev de helt plötsligt en antinazistisk tidning. Aftonbladet följer med andra or bara dem som har makten. (kappvändare)

Nu skriver du om Aftonbladet som om det vore ett levande väsen. Det är väl ändå inte samma människor i redaktionen idag som på 1940-talet? --Stigfinnare 11 augusti 2006 kl. 14.03 (CEST)

Att idag kalla dem socialdemokratiska är fel. Snarare så skulle det vara korrekt att kalla dem oberoende eller LO-vänliga. Yogidoo

Aftonbladet är en oberoende socialdemokratisk tidning. --Narcissist 9 februari 2007 kl. 20.35 (CET)

Hackare

I natt tog jag vid några tillfällen bort en massa skryt om ett dataintrång på Aftonbladets servrar, troligen skrivet av en stolt hacker själv. Då var det mycket dåligt skrivet. Idag står det en hel del igen, men denna gång med bättre svenska, och med länk till en Wikipedia-artikel om organisationen som påstår sig ligga bakom "dådet" (Vuxna Förbannade Hackare). Organisationens artikel är under raderingsomröstning i skrivande stund. Frågan är om det som står här skall vara kvar? Just nu står det omnämnt två gånger, vilket är åtminstone en gång för mycket (detta fixar jag på en gång), men skall det alls vara med? Att intrånget ägt rum kan man bekräfta genom att läsa på aftonbladet.se. (Backstr 3 januari 2008 kl. 17.42 (CET))

Jag ser inte relevansen i dataintrånget. Möjligen kan det stå en rad i ett stycke om såväl hack som inbrott och andra liknande brott... Men i huvudsak är det här en tillfällig nyhetshändelse utan någon större relevans i längre perspektiv. Se exempelvis Crazy Horse-tumultet som raderades p g a nyhetsartikel utan relevans i en encyklopedi...Suz 4 januari 2008 kl. 11.38 (CET)

Jag är böjd att hålla med dig. Förmodligen kommer det att blåsa över och glömmas bort. Vi kanske kan lämna kvar det som det är en kortare tid för att se hur det utvecklar sig. Får det implikationer i något större sammanhang förtjänar det nog så småningom en egen artikel, men glöms det bort kan vi radera det från aftonbladetsidan. (Backstr 4 januari 2008 kl. 12.33 (CET))

(redigeringskonflikt) Jag håller med Suz, en enkel notis om händelsen kanske, men definitivt inte ett helt avsnitt (Wikipedia:Otillbörlig vikt). Inget som kommer göra något större avtryck i historieböckerna. -- JIESDEO 4 januari 2008 kl. 12.36 (CET)

Intrånget är numera en död och begraven nyhet. Det har inte fått några implikationer alls, och har således lågt existensberättigande i artikeln. Dessutom har ju Leo Johannes påpekat att det ligger på Wikinews, där det passar bättre. Jag tar bort avsnittet om intrånget nu, med behåller länken till Wikinews som en "Se även"-länk. Jag hoppas ni inte misstycker. (Backstr 10 januari 2008 kl. 00.35 (CET))

Återskapandet av förtroendet efter VK2?

Artikeln gör i nuläget gällande att "P G Peterson var chefredaktör 1933-1956 och arbetade på att återskapa tidningens förtroende.[ifrågasatt uppgift] Politiskt hade tidningen nämligen stött Tyskland under Adolf Hitlers regim..." Detta låter som en ganska tillrättalagd historieskrivning som kommer från AB själv. Eftersom Hitler inte tillträdde förrän Peterson blev chefredaktör måste väl AB-stödet för Hitlers regim också helt ha skett under Petersons ledning? Tomas e 26 augusti 2009 kl. 21.51 (CEST)

Oberoende?

Är man oberoende om någon annan bestämmer viktiga poster som chefredaktör för ledar-, debatt- och kulturavdelningen?85.230.182.89 13 december 2009 kl. 23.40 (CET)

Håller med om LO styr de viktiga posterna.Wolfmann 14 juli 2010 kl. 22.09 (CEST)

Lever vi på 2020-talet?

År 2005 hade tidningen en upplaga på drygt 450 tusen exemplar, tolv år senare hade denna minskat till lite drygt 200 tusen

Kan någon ange korrekta dateringar tack? 90.230.165.89 23 oktober 2012 kl. 23.51 (CEST)

"Kritik"

Två problem finns i texten nedan. Dels finns inga uppgifter om undersökningar gjorda 2013. Dels är det endast undersökningar från 2008, 2010, 2011 samt 2012 som presenteras. Dessutom låter det orimligt att det skulle vara fem personer som som hade förtroende för Aftonbladet. Troligen är det procent och inte person man egentligen syftar på.

Till den som skrivit/redigerat texten: Vänligen kontrollera källan och korrigera.

"En undersökning från 2013 genomförd av SOM-institutet visar att endast en av fem tillfrågade svenskar har förtroende för Aftonbladet samt att 38% har lågt förtroende för tidningen." Cirderf (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

"En av fem" betyder 20% - inte fem personer. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 18 november 2013 kl. 10.01 (CET)

Vänsterextrem tidning

Nyligen lades till ett påstående om att det i Aftonbladet, på kultursidorna, publiceras material från vänsterextrema skribenter. I källan som hänvisas till pekas inte kultursidorna ut vad jag kunde se, inte heller ges någon närmare förklaring till påståendet (och då avser jag inte om det är frågan om vänsterextremism eller inte, utan vilka personer det rör sig om), och inte heller vilket format utrymmet är. Hade källan däremot gjort ett case att tidningen är vänsterextrem eller liknande hade det varit av intresse att lyfta fram, men åsiktsvidden på aftonbladet bland deras skribenter är nog från yttersta högern till yttersta vänstern sett till deras privatliv och på debattsidorna är det samma sak.

När det tidigare diskuterades detta med skribenters bakgrund och privatliv så har det bedömts att inte vara relevant som egen information. Jag tror det bland annat rörde Martin Schibbyes förflutna i RKU, och om det är relevant för att påstå att tidningen han skriver i ger utrymme åt vänsterextremister (och genom det kasta ett tveksamhetens skimmer över tidningen). Flera liknande diskussioner har ägt rum och resultatet har varit att det inte är intressant. Aftonbladet har även givit utrymme för Sverigedemokraterna som klassificeras som högerextremister. Ska man kanske därför skriva att de lämnat utrymme åt "vänster- och högerextremister" att uttrycka sig?

Enligt AdaaamS är Aftonbladet en vänsterextrem tidning. Det faller väl i linje med övrigt engagemang. dnm ^{(d | b)} 22 maj 2016 kl. 17.44 (CEST)

Källan är otippat tung, finska Utrikespolitiska Institutet.[1] Den hävdar att det "bara" gäller Kulturredaktionen och att det är "välkänt" och namnger inte någon enskild journalist. Att ha med det i ingressen är absolut inte aktuellt, men det kanske är värt att infoga någon annanstans.--LittleGun (diskussion) 22 maj 2016 kl. 18.26 (CEST)

Påståendet är också lite märkligt, jag undrar vad de egentligen menar (kanske framgår om man läser mer än jag gjort). Det som står är "[Aftonbladet] defines itself as social democratic, but features many extreme left-wing writers[.]". Men DN och Sydsvenskan (båda obundet liberala) publicerar verkligen inte bara liberala skribenter, kanske särskilt inte på kultursidorna. Svd (obundet moderat) publicerar verkligen inte bara skribenter som hör hemma till höger. Att publicera många skribenter som inte faller in under tidningens politiska beteckning är rätt naturligt. Isåfall är det snarare det i sig att Aftonbladet publicerar vänsterextrema skribenter som är anmärkningsvärt. Gör de det i stor utsträckning? /NH 22 maj 2016 kl. 18.55 (CEST)

Enligt Smålandsposten så är vinklingen mer ryssvänlig än vänsterextrem. Här hängs även specifika journalister ut med vilka uttalanden som de har gjort, bland annat Åsa Linderborg och Martin Aagård. /ℇsquilo 23 maj 2016 kl. 09.44 (CEST)

Nu går det inte att säga att någon av de källorna är oberoende eller står utanför politiskt kampanjande. Själv skulle jag nog kunna kalla Aftonbladet kultur skrikig, men både epitet som "vänsterextrem" och "ryssvänlig" luktar kampanj. Det senare är en så pass allvarlig anklagelse att den måste byggas under ordentligt. Edaen (diskussion) 23 maj 2016 kl. 11.32 (CEST)

Håller med Edaen, men om båda epiteten. Vad jag kan utläsa ur smålandsposten är nog att rysslands desinformations och propagandaapparat har lyckats lite bättre med AB än med DN och SvD (på kultursidan). Vad jag även läst i andra källor så är och var denna desinformationskampanjen väldigt utbredd. Hur man, som AAdamS, kan få det som vänsterextrem (vilket nog inte ryssland kan räknas som längre, när de har högerextrema konferenser...) förstår jag inte. Lite bättre förståelse har jag för Esquilo som visar på Smålandsposten, men anser att det är för långt att gå att kalla dem ryssvänliga (möjligen lurade). Adville (diskussion) 23 maj 2016 kl. 11.50 (CEST)

Om man läser de uttalanden av Linderborg och Aagård i det sammanhang som Smålandsposten tar upp så ser man att det är väldigt välgrundat. Att kalla Ukrainas regering för "Kievregimen" till exempel. Skulle någon få för sig att kalla Regeringen Löfven för "Stockholmsregimen" eller Obamas kabinett för "Washingtonregeringen"? Det är precis den typen av epitet som används av subversiva element för att undergräva en nations legitimitet. /ℇsquilo 23 maj 2016 kl. 12.13 (CEST)

"Regim" används allmänt om regeringar man inte tycker om, det gäller "Il regime" för Silvio Berlusconis regeringar och även Palmeregimen. Den argumentation som Smp ägnar sig åt ligger nära att utdefiniera alla som inte håller med som styrda av Ryssland. Att lättvindigt kalla andra för "subversiva element" är kanske inte så bra. Edaen (diskussion) 23 maj 2016 kl. 12.34 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Jag håller också med Edaen (båda inläggen). Det luktar kampanj lång väg och citatet NH lyfter fram är exakt samma som jag också läst. När jag läste det så fick jag uppfattningen att kommentaren rörde individers bakgrund och/eller privatliv, inte vad de uttrycker specifikt i sina texter. Det står trots allt inte att Aftonbladet publicerar vänsterextrema texter.

Att källan är otippat tung, som LittleGun säger är korrekt, men det innebär inte att den blir relevant för det. Jag instämmer med användaren att det inte alls höra hemma i ingressen. Jag är tveksam om påståendet hör hemma i artikeln överhuvudtaget då den inte klassificerar tidningens politiska inriktning som vänsterextrem. Istället påstår källan på ett ställe att tidningen ger utrymme åt personer som är vänsterextremister. Jag tycker detta inte räcker.

Precis som NH säger så lämnar alla tidningar utrymme åt en lång rad skribenter med olika åsiktsströmningar. Källan gör dessutom inte ett case av att hävda att tidningen publicerar vänsterextremt material, än mindre att det är redaktionellt material som är vänsterextremt.

Sedan är det också så som Adville påpekar om extremhögern stöd och sak för Ryssland och i Ryssland, varför det känns som att författaren inte mentalt lämnat Kalla krigets dagar och skjuter över mål (man får ju ha i åtanke att Finland levde under hot i decennier och i skuggan av förtrycket i öst och sådant påverkar en nation), men det är en spekulation och känsla. dnm ^{(d | b)} 23 maj 2016 kl. 12.37 (CEST)

Man kan naturligtvis tycka vad man vill om de tankar och åsikter som olika opinionsbildande och argumenterande skribenter framför på olika kultur- och ledarsidor. Men en tidning har faktiskt bl a till uppgift att initiera och föra en samhällsdebatt. Aftonbladet gör det ofta från "vänster", medan andra arbetar med andra färgskalor. Låt oss därför varken förvånas eller uppröras över att t ex Finlands utrikespolitiska institut har upptäckt att Aftonbladets opinionsjournalistik har en vänsterprägel. I det sammanhanget finns det goda skäl att påminna om att de olika sektionerna och avdelningarna i traditionellt uppbyggda "allmänmedier" - inklusive Aftonbladet - har olika roller i helheten. Och oavsett vad man tycker om Aftonbladets sätt att arbeta, så bör man analysera resultatet med utgångspunkten att det är skillnad på "news" (där Aftonbladet företräder en relativt traditionell kvällstidningslinje) och "views" (där Aftonbladet gör det som förväntas av dem, d v s argumenterar från vänster). Inget konstigt med det, oavsett var man tycker om Lindeborg och andra framträdande skribenter. Lindansaren (diskussion) 23 maj 2016 kl. 12.44 (CEST)

Fast det är stor skillnad att "argumentera från vänster" och att "vara vänsterextrem" som källan hävdar. Och det är en tung källa, tror jag. Nu vet jag inte om "extrem" i det här sammanhanget har en annan värdeladdning på finlandssvenska och om källans uppgift är att vara opartisk eller om det är OK att skriva politiskt demagogiskt i FIIA:s skrifter. Hursomhlest, det är Aftonbladets kulturredaktion som "analyseras" som vänsterextrem, inte Aftonbladet per se. Ska den här källan användas ska den göras i ett sånt sammanhang.--LittleGun (diskussion) 23 maj 2016 kl. 15.49 (CEST)

Det är inte 1982 längre. Att vara Moskvasympatisör är inte samma sak som att vara vänster. /ℇsquilo 23 maj 2016 kl. 18.11 (CEST)

För att kunna bedöma källan behövs bakgrundsmaterial om vilka studier de grundar påståendet på och vilken skala de använder. @Esquilo: Allt tvivel på Guds existens, nåd m.m. är Djävulens verk, den som sprider tvivel är i Den ondes klor, direkt eller genom påverkan från någon som är det. Den typen av argument behövs inte här. Edaen (diskussion) 23 maj 2016 kl. 22.30 (CEST)

Jag kanske måste läsa källan bättre (då jag bara hastigt skummade), men spontant känns det som att LittleGun övertolkar vad som står i den. Kulturredaktionen analyseras inte "som extrem" vad jag förstår. Den som skrivit texten påstår att det vid Aftonbladet förkommer skribenter som denne anser är vänsterextremister. Otydligheten i vilka det rör sig om och hur detta kommer till uttryck, och ifall det är ett påstående om tidningen politiska inriktning (kulturredaktionen ingår faktiskt i den) eller om det är ett omdöme om enskildas privatliv, tycker jag försvårar detta betydligt. Om det inte står uttryckligen att Åsa Linderborg är vänsterextremist bör vi inte antyda att hon är det, speciellt inte när det är såpass vakt, i princip i förbifarten nämnt. Jag instämmer med Edaen om att det behövs bakgrundsmaterial. Det är trots allt ett häftigt påstående. Har Aftonbladet kommenterat detta på något sätt? dnm ^{(d | b)} 24 maj 2016 kl. 01.43 (CEST)

@dnm: Håller med! Jag var helt säker på att jag läst "det är välkänt ätt Aftonbldets kulturredaktion är vänsterextrem", men så står det faktiskt inte någonstans. Bara "but features many extreme left-wing writers" och att det är kulturredaktionen som sätter vänsterprägeln. Sorry!--LittleGun (diskussion) 24 maj 2016 kl. 07.15 (CEST)

Ställ tillbaka halmdockan i garderoben, Edaen. Till skillnad från vad andra här påstår så säger jag inte att Aftonbladet är vänsterextremister. Deras retorik ligger ganska långt ifrån den som brukar komma från AFA och Expo. Däremot så har de, medvetet eller omedvetet, använt retorik som undergräver och deligitimiserar Ukrainas regering och förlöjligat kritik mot Rysslands insatser i Syrien. Båda ställningstagandena spelar Ryssland i händerna och det är just därför de har fått kritik från Finlands utrikespolitiska institut. För om det finns någon som begriper sig på ryskt maktspråk så är det Finland. /ℇsquilo 24 maj 2016 kl. 07.09 (CEST)

Extrem eller ej? Vem avgör det? Det ligger i betraktarens öga helt beroende på vilka personliga referenser man har. Epitetet kan därför inte användas om man inte tydligt redovisar att det är just en bedömning, samt att det står klart vem (en person, en organisation, en institution eller....) som står bakom denna beskrivning. Då kan det dock vara värdefullt och relevant, eftersom det kan visa på hur något uppfattas. I diskussionen om massmedierna tror jag - som jag antyder här ovan - att det är oerhört viktigt att man skiljer på de olika roller som t ex en tidning har, och de olika former som man arbetar med. De olika delarna av tidningen (eller i AB:s fall är det kanske bättre att tala om mediehuset, eftersom den tryckta tidningen inte ens längre är någon uttalad huvudprodukt) har olika roller och uttrycker sig på olika sätt. Det är uppenbart att det finländska institutet resonerar kring kulturredaktionen (och väljer att sätta en etikett på vissa icke utpekade eller namngivna skribenter där). Men vi bör naturligtvis akta oss för att av det dra några generella slutsatser rörande tidningen som helhet. Och det finns två formuleringar i det finländska institutets text som kan vara värda att notera: "It defines itself as social democratic, but features many extreme left-wing writers..." samt "The culture section is known for being what makes Aftonbladet a left-wing paper, and the opinions and interpretations expressed there even differ from the rest of Aftonbladet’s coverage." Graden av nyans är alltså betydligt högre i källan, än att man kan ta stöd för något påstående att tidningen sig är extrem åt något håll. Lindansaren (diskussion) 24 maj 2016 kl. 09.38 (CEST)

Är AB Sveriges största "nyhetskälla"?

"Aftonbladet är Sveriges största nyhetskälla och publiceras i mobilen, på webben, i webb-TV och som papperstidning."
Vad är då en nyhetskälla?
Jag kan "bara" finna att, enligt Orvesto internet när de följer en vad man kallar representativ panel bestående av svenska internetanvändare mellan 16-80 år (hur många personer omfattar panelen?), så kan man bland angivna webbplatser (vilka saknas?), se att Aftonbladets _webbplatser_ (aftonbladet.se och "aftonbladet.se mobil") har, jämfört med många andra, höga (högst?) siffror avseende individer ('000), räckvidd (%) och sidvisningar ('000) (i mars 2017).
Kanske borde det ovanstående hellre beskrivas ungefär såhär: "Enligt ett analysföretag, har Aftonbladets webbplatser, jämfört med andra angivna webbplatser, höga (högst?) siffror avseende svenska internetanvändares besök, räckvidd och sidvisningar.[ref]" Vame (diskussion) 9 juni 2017 kl. 13.33 (CEST)

Lite om "Nyhetskällor: ""Facebook nyhetskälla för en majoritet av svenskarna", Är TV (SVT news och SVT news online) en nyhetskälla?.
Samt även: "Aftonbladet has held an uncontested number one position for online news ...". Vame (diskussion) 9 juni 2017 kl. 14.11 (CEST)

Varför har AB åter 5 st ' (Aftonbladet) först i översta brödtexten?

Jag har, före jag tittade på Aftonbladet här på Wikipedia, aldrig tidigare i redigeringsläget noterat ett rubrikord (eller vad det nu kallas) först i översta brödtexten med fem (5) st ' (Aftonbladet), utan alla? andra dessa rubrikord har brukat vara skrivna med tre st ' (Aftonbladet). Är det någon speciell regel som säger annat om just Aftonbladet eller alla tidningar eller alla företag? Gjorde jag fel som ändrade från fem st ' till tre st ' (och som nu någon återställt till fem st ')?
Jag noterar något senare att exempelvis Expressen, GT, Kvällsposten, The Sun, Daily Mail och Daily Mirror har fått 5 st ', men inte exempelvis Metro och Ekstrabladet. Som sagt var, varför detta (och dessutom är detta inte genomgående lika)? Är det bara så kallad "fluff"? Vame (diskussion) 15 juni 2017 kl. 19.34 (CEST)

Aftonbladet är titeln på en tidning. Sådana brukar kursiveras. Det var därför jag gjorde den kursiv. Fluff är något annat.//Hannibal (diskussion) 15 juni 2017 kl. 22.26 (CEST)

Var anges det att uppslagsordet gällande just tidningar (det vill säga tidningens namn) ska vara kursiverat på Wikipedia? Därtill står det på Wikipedias uppslagsord Kursiv (med referens): "Om det tydligt framgår vad som är namn behövs ingen kursivering." Vame (diskussion) 17 juni 2017 kl. 01.11 (CEST)

Jag tycker inte heller det är nödvändigt i de flesta fall och aldrig om tidningsnamnet bara består av ett ord. Jag gissar att det finns någon gammal diskussion någonstans men jag vet inte var. Det går alltid att ta upp det igen, så får vi kanske veta. Jag lägger en blänkare på Bybrunnen.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2017 kl. 07.49 (CEST)

Jag antar att tydlighet aldrig kräver kursivering på fetstilsraden (då artikeln handlar om tidningen). Kursivering behövs när namnet helt eller delvis annars kunde missförstås vara något annat. Diskussionen har förts många gånger (om olika slags namn, jag minns inte att just tidningar skulle ha diskuterats förut). Det finns de som tycker att namnen alltid skall kursiveras, för konsistens eller för att man uppfattar detta som en skrivregel. Andra tycker att det åtminstone i vissa fall blir plottrigt. Jag är av den senare åsikten, men min uppfattning är att det inte finns någon konsensus, högst viss praxis som utan större konsekvens torde skilja sig mellan olika artikeltyper. --LPfi (diskussion) 17 juni 2017 kl. 08.19 (CEST)

I såväl harvardsystemet (snabbguide) som APA (se s. 24: http://www.rkh.se/PageFiles/466/APA-referensguide.pdf ) kursiveras tidningsnamnet vid hänvisning till dagstidningsartiklar. Skottniss (diskussion) 17 juni 2017 kl. 08.13 (CEST)

Ja, och så görs i vår tidskriftsreferens också. Även för "verk" tror jag. Men här gäller det brödtext.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2017 kl. 08.54 (CEST)

Om det blir störande på grund av upprepning kan jag tänka mig att avstå från kursivering. Men huvudregeln är att exempelvis boktitlar och tidningsnamn kursiveras även i brödtexten. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2017 kl. 09.11 (CEST)

På vad baserar du att det är en huvudregel för tidningsnamn?--LittleGun (diskussion) 17 juni 2017 kl. 09.13 (CEST)

På att den typen av namn bör sticka ut från den övriga texten. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2017 kl. 09.20 (CEST)

Det var det som var frågan: På vad baserar du att huvudregeln för tidningsnamn är att de bör sticka ut från den övriga texten?--LittleGun (diskussion) 17 juni 2017 kl. 09.28 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Ja, absolut – i vissa fall. Det finns en klar skillnad mellan "Nyheter från Kurdistan låter förstå att .." och "Nyheter från Kurdistan låter förstå att ...". Och i sådana sammanhang kan det vara bra att kursivera alla titlar för konsekvensens skull. Däremot är det i allmänhet helt onödigt i artikeln om tidningen själv. Där upprepas namnet sannolikt ganska ofta, medan andra tidningar nämns sparsamt och i allmänhet på ett sätt som inte ger upphov till missförstånd. Då behövs kursivering inte och kursivering blir snarast störande för ögat. --LPfi (diskussion) 17 juni 2017 kl. 09.29 (CEST)

Precis, det skrev jag också tidigt: "Jag tycker inte heller det är nödvändigt i de flesta fall och aldrig om tidningsnamnet bara består av ett ord." Egen namn som Metro, ETC, Epix kan aldrig missförstås. Tidningsnamn som Dagen och Idag kan möjligen missförstås om de står först, det finns ändå poänger att förtydliga meningar med tidningen Idag, och de är bättre än att kladda med kursivering. Enda undantaget är just sånt som exemplet du visade. (LPfi: Jag försökte komma på något liknande men misslyckades. Snyggt!).--LittleGun (diskussion) 17 juni 2017 kl. 09.36 (CEST)

Jag förstår inte varför man skulle göra skillnad på tidningar och andra litterära verk. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2017 kl. 14.10 (CEST)

Enkelt, för att Ugglan gör det! De sätter litterära verk i citationstecken, men markerar inte tidningar. Sen är massmedia inte samma sak som ett litterärt verk, litterära verk har oftare titlar som gör att de kan sammanblandas med brödtexten. Men det spelar ingen roll. För Ugglan markerar inte massmedia i sina artiklar!--LittleGun (diskussion) 20 juni 2017 kl. 08.33 (CEST)

I den text som diskuteras här bör endast det första nämnandet kursiverade. Jag ändrade, då jag tolkade samtalet så att det finns konsensus för detta. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2017 kl. 09.25 (CEST)

Hur i all friden kunde du tolka situationen så då kursiveringen ifrågasattes i en diskussion som startade så sent i morse? (Utan att jag tar ställning till ändringen i sak i det här skedet.) --LPfi (diskussion) 17 juni 2017 kl. 09.35 (CEST)

Gärna för mig som förtydligande av "verk, såsom böcker, teaterpjäser, filmer, större musikstycken och skivalbumtitlar ... vid behov för att förtydliga gränsen mellan namnet och omgivande löptext. Om det tydligt framgår vad som är namn (enligt mig som i uppslagsordet som vanligen står först i översta löptexten/brödtexten) behövs ingen kursivering". Det låter rimligt, tycker jag (men inte kursivering av både uppslagsordet och genomgående i löptexten). Vame (diskussion) 17 juni 2017 kl. 10.26 (CEST)

Diskussionen startade i förrgår kväll. Man kan inte förvänta sig många deltagare i fall som detta. Då kan man vara djärv. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2017 kl. 14.11 (CEST)

Hoppsan, det var blänkaren på Bybrunnen som dök upp i morse. Men det kom tre invändningar idag innan du konstaterade "konsensus", medan jag räknar till sammanlagt ett förbehållslöst medhåll ovan. --LPfi (diskussion) 17 juni 2017 kl. 14.38 (CEST)

Jag tolkar samtalet som att de flesta anser att kursivering skall användas restriktivt. Den som tydligast stött bruket av dylika markeringar, bortsett från den som lade in dem, är jag själv. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2017 kl. 15.13 (CEST)

Förlåt Tostarpadius. Jag gjorde något misstag när jag kollade diffen och tyckte att du tvärtom kursiverat titlar. Vet inte hur jag lyckades med det. --LPfi (diskussion) 20 juni 2017 kl. 17.58 (CEST)

Min mening: kursiveringar i löpande text har till uppgift att betona och tydligöra vissa ord som annars skulle kunna missas eller missförstås. Kursiveringen är helt enkelt ett stöd för skribenten att betona vissa ord, och för läsaren att uppmärksamma dem, och bör emå inte användas för andra ändamål. Att kursivera av andra skäl kan istället vara rent kontraproduktivt - det stör läsrytmen och han skapa ovidkommande störningsmoment: "Varför är just det här namnet eller ordet kursiverat? Vad vill skribenten säga med det?" Att kursiveringen används i not-system och liknande är inget argument för att det ska användas i ingress eller brödtext. Därför: Kursivering är bara motiverad om det finns risk för att Aftonbladet - tidningen - kan blandas ihop med det mer allmänna ordet aftonbladet, d v s bladet som utkommer på aftonen. Men det bästa i sådana situationer kan även vara vara lite övertydlig och skriva "tidningen Aftonbladet". Vi använder, om jag minns rätt, samma princip för namn på fartyg. Det är lika omotoiverat. Lindansaren (diskussion) 17 juni 2017 kl. 15.07 (CEST)

Varför inte "aftonbladet Aftonbladet"? Men det är klart, begreppet "kvällstidning" är ju numera missvisande. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2017 kl. 15.16 (CEST)

Ja i brödtexten tycker jag då inte "Aftonbladet" behöver kursiveras, jag håller med Lindansaren. Skottniss (diskussion) 18 juni 2017 kl. 12.57 (CEST)

A/ Tycker de flesta alltså att för verk, såsom böcker, teaterpjäser, filmer, större musikstycken och skivalbumtitlar, ska Br>B/ Däremot _kan_ man vid behov, dock restriktivt, kursivera i brödtexten i övrigt för att förtydliga gränsen mellan namnet och omgivande löptext.
Är det rätt uppfattat, eller behövs det en omröstning om A/ respektive B/? Vame (diskussion) 19 juni 2017 kl. 20.28 (CEST)uppslagsordet (som vanligen står först i översta löptexten/brödtexten) vanligen _inte_ kursiveras.<

Nej. Uppslagsordet bör alltid vara kursiverat i dessa fall. Hur man hanterar det sedan beror på omständigheterna. Ofta kan man avstå helt i den egna artikeln. Tostarpadius (diskussion) 19 juni 2017 kl. 20.43 (CEST)

Huvudordet skall aldrig kursiveras eftersom det redan har en ännu starkare markering. Det finns inget behov att ytterligare skilja ut det från omgivande brödtext. Det görs heller inte i andra uppslagsverk.

andejons (diskussion) 20 juni 2017 kl. 08.21 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘

Ugglan skriver utan markering [2]! Så nu är det klart, plötsligt är det inte en åsikt längre, inte ens fakta, det är en naturlag att inte kursivera.

I övrigt så vill jag visa att språknämnden rekommenderar att inte kursivera:[3] och att media genomgående nämner massmedia utan att markera:[4],[5]. Boken Aftonbladet-en svensk historia markerar inte Aftonbladet men kursiverar "de andra" tidningarna (Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet), kanske i linje med att det är förväntat att läsa om den tidningen och hur den presenterar dagens nyheter. I akademisk text varierar det, men min rudimentala undersökning visar att massmedia övervägande skrivs utan markering:[6].--LittleGun (diskussion) 20 juni 2017 kl. 08.36 (CEST)

Här har ugglan artiklar där Aftonbladet (och andra tidiningar) markerats med citattecken. 90.227.175.244 20 juni 2017 kl. 18.45 (CEST)

Hehe, ajdå. Så i artikeln om sig själv markerar man inte, men i andra artiklar gör man det. Tack och lov för att språkvården gått framåt de sista hundra åren i varje fall.--LittleGun (diskussion) 20 juni 2017 kl. 21.13 (CEST)

Ja, nu kursiverar vi istället för att använda citattecken. Tostarpadius (diskussion) 20 juni 2017 kl. 21.46 (CEST)

Nä:[7].LittleGun (diskussion) 20 juni 2017 kl. 22.04 (CEST)

Den praxis jag känner till är den FredrikT nämner på Bybrunnen. När man använde skrivmaskin var citattecken dock vanligare, men det är trettio år sedan. Tostarpadius (diskussion) 21 juni 2017 kl. 19.45 (CEST)

Ugglan _kursiverar inte_ uppslagsordet (när det står först i översta löptexten/brödtexten) och Ugglan _markerar inte heller_ uppslagsordet med citattecken. Jag förstår inte alls vad som motiverar en kursivering av uppslagsordet så. Istället för en massa tyckande, ange eventuella argumentet för en kursivering av uppslagsordet (när det står först)! Vame (diskussion) 21 juni 2017 kl. 22.32 (CEST)

Om vi inte ens kan enas om detta förespråkar jag kursivering överallt. Det blir mest konsekvent. Tostarpadius (diskussion) 22 juni 2017 kl. 15.46 (CEST)

Okej.--LittleGun (diskussion) 22 juni 2017 kl. 15.52 (CEST)

??? --LPfi (diskussion) 22 juni 2017 kl. 22.19 (CEST)

Jag bekräftade med mitt okej att Tostarpadius ultimatum att förespråka kursivering överallt om vi inte gör som han vill gått fram.--LittleGun (diskussion) 23 juni 2017 kl. 08.03 (CEST)

Lite osäker på huruvida denna diskussion är helt seriös. Men Lindansaren uttrycker det klokt ovan: kursiveringar i löpande text har till uppgift att betona och tydligöra vissa ord som annars skulle kunna missas eller missförstås. Det kan knappast missförstås vad som avses här, och därför är kursiviserig onödig.--Gotogo (diskussion) 22 juni 2017 kl. 23.43 (CEST)

Fast en(?) av oss som diskuterar här (inte jag), vill uppenbarligen till varje pris ha kursivering av uppslagsordet när det står först i översta löptexten/brödtexten, dock menar jag att den argumenteringen sker utan något uppenbart argument. Mitt argument är att varför ska det vara annorlunda än för andra uppslagsord som står först, fet text räcker så väl. Vame (diskussion) 22 juni 2017 kl. 23.59 (CEST)

Som Lindansaren och språkrådet skriver så är det onödigt med kursivering/citattecken när det är uppenbart vad som är namn/titel, språkrådet skriver ju t.o.m. att det i sådana fall (som detta) bör kursivering/citattecken undvikas. Jag förstår inte varför det är nödvändigt eller på något sätt bättre med kursivering. Ingen lär missta att artikeln handlar om tidningen Aftonbladet. Skottniss (diskussion) 23 juni 2017 kl. 00.30 (CEST)

Det är en mångårig praxis och sådana bör inte ändras i en handvändning. Det är den viktiga principfrågan för mig. I sakfrågan har jag ingen bestämd uppfattning. Argumenten mot status quo övertygar dock inte. Jag har däremot aldrig haft för avsikt att ställa ultimatum. Tostarpadius (diskussion) 23 juni 2017 kl. 11.37 (CEST)

Fast det som väckte frågan denna gång, var att jag undrade varför en Wikipedia-artikel om en tidning (Aftonbladet) _även_ har en kursivering av _det som alltid fet-stil-markerade uppslagsordet när det står först i översta brödtexten_? Sedan har diskussionen, tycker jag, löpt lite hit och dit, fast möjligen mest om kursivering över huvud taget. Så jag vädjer till er som skriver här, att i första hand diskutera min fråga och mer i andra hand diskutera kursivering i största allmänhet och annat. Vame (diskussion) 24 juni 2017 kl. 16.58 (CEST)

Jag har för mig att vi aldrig brukar kursivera uppslagsordet på första raden, annat än då det gäller fartyg. Vill någon ändra den praxisen? Eller har jag fel? --LPfi (diskussion) 24 juni 2017 kl. 20.15 (CEST)

Det är väldigt vanligt att vi kursiverar uppslagsordet för låtar, album, boktitlar och tidningar. Det är inte genomgående så det kanske inte är en praxis. Jag vill att vi ska ha en praxis där vi kursiverar vid behov. Aftonbladet missuppfattas inte på samma sätt som "Nyheter i Kurdistan" eller "En världsomsegling under havet" (och ett fetat uppslagsord missuppfattas heller aldrig).--LittleGun (diskussion) 24 juni 2017 kl. 20.31 (CEST)

Detta börjar bli löjligt. På SVWP är "uppslagsordet när det står först i översta brödtexten" för RMS Titanic i fet stil och _inte_ alls kursiverat. Fast i övrig brödtext verkar "Titanic" (och utan RMS) vara kursiverat (men förstås inte i fet stil).
På ENWP är "uppslagsordet när det står först i översta brödtexten" för en:RMS Titanic i fet stil och Titanic (men inte RMS) kursiverat. I övrig brödtext på ENWP verkar "Titanic" (utan RMS) vara kursiverat (men förstås inte i fet stil). DEWP (och exempelvis EOWP) verkar göra som ENWP. Jag har dock inte kollat om dessa utländska WP gör samma sak för "verk", såsom böcker, teaterpjäser, filmer, större musikstycken och skivalbumtitlar. Något annat som på svenska förekommer kursiverat på liknande sätt? Exempelvis båtnamn och tidningar finns inte med i artikeln Kursiv.
Därmed undrar jag förstås, styrs SVWP av svensk praxis (exempelvis Ugglan), svenska skrivregler och SVWP:s praxis (var nu den möjligen finns fastslagen) eller av hur WP uttrycker sig i andra länder, exempelvis på engelska? Vame (diskussion) 24 juni 2017 kl. 22.17 (CEST)

Den bestäms av såna här diskussioner som baseras på svenska skrivregler, praxis utanför wikipedia, känsloargument, etc. Minst viktigt är nog andra språkversioner eftersom detta är svenskspråkig text.--LittleGun (diskussion) 24 juni 2017 kl. 23.27 (CEST)

Det är ju tydligt nog utifrån de länkar du hänvisat till tidigare, språkrådet o.s.v... Att det utanför Wikipedia och i svenska skrivregler bara är kutym att kursivera för att tydliggöra ord som annars skulle kunna missuppfattas. Jag förstår verkligen inte varför detta inte efterföljs i fall såsom detta. Även om det nu finns, eller fanns, någon praxis där detta var standard så bör vi inte konservativt hålla fast vid gammal praxis bara för att. Skottniss (diskussion) 25 juni 2017 kl. 00.01 (CEST)

Behöver och orkar vi diskutera detta vidare? Är det inte nedanstående som vi bör försöka finna konsensus om:
1/ Ska uppslagsordet i fet stil (när det nästan alltid står först i översta brödtexten), ibland även vara (delvis eller helt) kursiverat?
1A/ Nej. 1B/ Ja, "kursivering överallt". 1C/ Ja, för verk (såsom böcker, teaterpjäser, filmer, större musikstycken och skivalbumtitlar). 1D/ Ja, för verk, plus tidningar och fartyg. 1E/ Ja, men bara för ...?
2/ Kursivering i övriga brödtexten?
2A/ Nej. 2B/ Ja, "kursivering överallt". 2C/ Ja, men restriktivt för verk (såsom böcker, teaterpjäser, filmer, större musikstycken och skivalbumtitlar). 2D/ Ja, men restriktivt för verk, plus tidningar och fartyg. 2E/ Ja, men restriktivt och bara för ...?
3/ Citationstecken istället för kursivering?
3A/ Nej. 3B/ Ja.
Mitt preliminära svar är 1A/ + 2D/ + 3A/. Vame (diskussion) 25 juni 2017 kl. 14.39 (CEST)

Mitt slutgiltiga svar är 1D/ + 2D/ + 3A/. Tostarpadius (diskussion) 25 juni 2017 kl. 18.32 (CEST)

1: A, d v s aldrig. 2: E, d v s det ska vara möjligt att använda, men bara när det tydliggör det som annars kan missuppfattas. Inga speciella regler för några speciella ämnen. 3: A, men alltså bara när det är motiverat av tydlighetsskäl. Lindansaren (diskussion) 25 juni 2017 kl. 18.44 (CEST)

För mig är kursivering av (hela eller del av) uppslagsordet (i fet stil i den översta brödtexten) helt enkelt onödigt och att man i övriga brödtexten vid behov men sparsamt kan kursivera låter ok. Fast nu finns det ju väldigt olika och bestämda åsikter om detta, både vad gäller uppslagsordet och i övriga brödtexten. Samt om orden/begreppen det handlar om: Fartyg och "verk" inklusive eller ej tidningar. Något mer ord/begrepp som saknas? Hur kommer vi då vidare och förhoppningsvis når konsensus? Jag tycker att en måhända interimistisk konsensus är bättre än att vi bara fortsätter som nu (med så gott som utan konsensus och så fortsätter vi med att ändra lite fram och tillbaka). Eller ska vi bara ge upp på grund av de väldigt olika och bestämda åsikterna och låta den olösta frågan efter en tid dyka upp igen? Jag skriver detta även på [8]. Vame (diskussion) 29 juni 2017 kl. 19.04 (CEST)

Politism?

Borde inte Politism ha sin egna sida? Den känns ju inte direkt som del av Aftonbladet. Finns det något beslut från länge sedan eller? Känns inte rimligt att skrolla ned jättelångt i denna superlånga artikel för att hitta något om den. Övriga delar under "Andra medier" känns tillräckligt små för att inte kräva egen sida precis som det är idag. Malkin314 (diskussion) 28 oktober 2017 kl. 22.56 (CEST)

Jag hade för mig att det diskuterats, men kan inte hitta något nu, och att den inte ansågs tillräckligt etablerad för en egen artikel. Om den är tillräckligt relevant, eller finns om det finns material, för en egen artikel nu vill jag ha osagt. Men, om det inte är så är det absolut vettigt att ha ett avsnitt i Aftonbladet-artikeln, precis som vi har nu. Eftersom Aftonbladet både initierat satsningen och fortsatt länkar till den med artikeluppslag.--LittleGun (diskussion) 29 oktober 2017 kl. 08.27 (CET)

Med Sohlman som ägare under åren 1851–1929 blev tidningen alltmer konservativ och tyskvänlig.

Detta motsäger helt innehållet i den biografiska artikeln om Sohlman.

https://beneficialstraw.com/wiki/August_Sohlman

˜˜˜˜